Medeltidshandskrift 2 (Lectionarium Lundense I)
Epistularium, pergament ff. 76; 244 x 155 mm. 
Flandern, Liège?, 1100-1125 

Detta uppslag visar inledningen på handskriftens andra del, Proprium de sanctis, som här ovanligt nog inleds av Sta Lucia, vilket visar påverkan av Sigebert av Gembloux. Handskriften har med största sannolikhet förts med från Rolduc av Herman av Schleswig, och har inte varit i liturgiskt bruk i Lund. Härom vittnar även det välbevarade ursprungliga bandet.

Medeltidshandskrift 3
Genesis, med glossor, pergament ff. 121; 275 x 185 mm
Frankrike, Paris, 1100-talets mitt

Ett högklassigt exempel på en bibeltext för studiesyfte med lärda kommentarer. Den egentliga bibeltexten, som här skildrar Adams skapelse enligt I Mos 2:6-7, upptar endast ett fåtal rader mitt på sidorna med större skrift, medan omgivande text är teologiska utläggningar. 

Medeltidshandskrift 4
Psalterium, med glossor, pergament ff. 149; 280 x 180 mm
Frankrike?, 1100-talets mitt eller andra hälft

Ytterligare en volym av en studiebibel med texten till Psam 71 (72): 9-19 och 72 (73): 1-3. I detta fall är kommentarerna snarare ordförklaringar och korta anmärkningar än självständiga analyser. På vänstra sidan har en läsare markerat ett stycke av kommentaren med en klammer utformad som ett ansikte i profil. Dekorationen i initialen på högersidan förefaller inte heller vara ursprunglig. Såväl de akademiska fotnoterna, liksom lundastudenternas understrykningar och klotter har alltså ärevördiga traditioner.

Medeltidshandskrift 5 (Lectionarium Lundense II)
Epistularium, pergament ff. 198; 258 x 180 mm
Danmark, Lund, 1100-talets mitt, med tillägg från ca 1240

Denna handskrift som användes dagligen under hela medeltiden, har sannolikt framställts till domkyrkans invigning 1145. Även om kanikerna vid domkyrkan var mycket duktiga skrivare kan det diskuteras huruvida domkyrkan hade ett eget skriptorium för framställning av hela handskrifter. Det är mycket möjligt att det Allhelgonakloster, vars rester ligger under UB, anlitades för dessa uppdrag. Efter en brand i domkyrkan 1234 tillfogades Majestasbilden och motstående initialer. Bilden visar starkt släktskap med Hornebogen på Nationalmuseet i Köpenhamn.

Medeltidshandskrift 6 (Necrologium Lundense)
Lunds domkapitels minnesbok, pergament ff. 183;  235 x 160 mm
Lund före 1123 med senare tillägg samt Tyskland ca 1100

Nekrologiet är en ovärderlig källa till många aspekter av Lunds och Skandinaviens historia. Handskriften består av i huvudsak tre delar (se vidare på pekskärmen) med texter rörande domkapitlets privilegier (t.ex. Knut den Heliges gåvobrev), dagliga plikter (t.ex. Consuetudines Canonice) och notiser över avlidna bröder och välgörare (Memoriale fratrum). Det visade uppslaget är inledningen på Aachenregeln från 816 som var den lundensiska kanikkongregationens rättesnöre. Denna del av handskriften är sannolikt utförd i Paderborn eller Helmarshausen omkring 1100, och kom till Lund först ett par decennier senare. Den eleganta Q-initialens vinrankor är befolkad av en örn och ett lejon som i detta fall inte är evangelistsymboler utan symboliserar olika aspekter av Kristi natur som skrämmer syndafallets orm på flykten.

Medeltidshandskrift 7 (Liber daticus vetustior) Lunds domkyrkas martyrologium, pergament ff. 142; 300 x 200 mm
Frankrike ca. 1135 med tillägg från Lund 1140 – 1410

f. 17v – 18r
Till skillnad från nekrologiet är ”den äldre gåvoboken” en illa medfaren handskrift som användes dagligen under nära 300 år. Den egentliga texten utgörs av korta levnadsbeskrivningar över de helgon som firades respektive dag. Dessa följer en version som kan knytas till 800-talsmunken Ado av Viennes, men uppvisar en del senare tillägg som pekar på Metz eller Reims som ursprungsort. Det yngsta helgonet i martyrologiet är biskop Godehard av Hildesheim som kanoniserades 1133. Först senare infördes Knut den Heliges levnadsbeskrivning, vilket visar att handskriften anpassades sekundärt för danskt bruk. Intressantast är emellertid de notiser över avlidna, som likt årsringar i ett träd illustrerar Lunds historia.

Fragm. membr. 1
Sacramentarium, pergament 1 bifolium; 330 x 210 mm
England, Winchester eller Canterbury o. 1000
Detta fragment härrör, tillsammans med ytterligare ett antal blad i Riksarkivet, från ett sacramentarium som fördes till Skandinavien av någon engelsk missionär under början av 1000-talet. Det användes sannolikt en tid i Skara stift, och återanvändes som omslag kring räkenskaper från Värmland under 1580-talet. Skriften är en elegant anglosaxisk version av den karolingiska minuskelskriften, och längst ned på vänstersidan synstypiskt anglosaxiska neumer till långfredagstexten Crux fidelis.

Fragm. membr. 28
Sacramentarium, pergament 1 halvt blad; 270 x 100 mm
Tyskland 1000-1050

Den tyska missionens handskrifter exemplifieras av detta fragment som återfunnits i bandet till en tryckt bok. Skriften i den ottonska kejsardynastins handskrifter är en mycket stram  version av den karolingiska minuskelskriften som uppvisar stora likheter med de antikvatypsnitt som etablerades under renässansen. I marginalen är tillagt hymnen Congaudent angelorum chorus av Notker Balbulus av St Gallen (o. 840 – 912).

Fragm. membr. 3
Missale, pergament, två blad; 275 x 185 mm
Tyskland 1050-1100

Dessa fragment återanvändes omkring 1300 som pärmspeglar i bandet till Medeltidshandskrift 10. De kan därför med säkerhet sägas ha tillhört Lunds domkapitel, men det är osäkert om den ursprungliga handskriften har befunnit sig i Lund redan under slutet av 1000-talet då den skrevs. Om så är fallet tillhör de de ytterst sällsynta spåren av domkyrkans verksamhet från tiden före ärkesätets tillblivande. Den karolingiska minuskelskriften har nu fått vissa protogotiska drag som namnet till trots är typisk för den romanska skriften. Neumerna av St Gallen-typ skiljer sig märkbart från de anglosaxiska i Fragm. membr. 1.

Fragm. membr. 23 (prel.)
Breviarium, pergament, två blad; 430 x 315 mm
Frankrike? 1175-1200

Uppenbarligen var denna handskrift i bruk någonstans i Skåne eller Sverige under medeltiden. Bladen har återanvänts som omslag runt räkenskaper för åren 1549-53 från okänd ort. Den påkostade handskriften med eleganta initialer och kvadratnotskrift hör hemma i en tid när Lunds ärkestift var fullt etablerat och de flesta sockenkyrkor uppbar rikliga donationer från lokala storbönder. Handskriften behöver alltså trots sin storlek och fina kvalitet inte ha tillhört domkyrkan eller något kloster.

Fragm. membr. s.n.
Missale, pergament, ett bifolium; 430 x 320 mm
England, Nordfrankrike eller Skåne? 1150-1200

Missalebladen som återanvänts runt räkenskaper i De la Gardieska arkivet från Bäckaskogs kloster, kan genom sin ålder inte ha varit ämnade för detta kloster som grundades först omkring 1240. Till Bäckaskogs kloster flyttade emellertid munkarna från premonstratensklostret i Vä som etablerades av ärkebiskop Eskil o. 1170. Blandningen av franska och engelska skriftdrag i kombination med initialer av en typ som återfinns i Necrologium Lundense och de äldre delarna av Mh 5, kan indikera att handskriften skulle kunna vara utförd t.ex. vid Allhelgonaklostret i Lund, dvs på denna plats, eller St Petri nunnekloster som också grundades av Eskil.

Fragm. membr. 15 (prel.)
Missale, pergament, ett bifolium; 353 x 250 mm
Danmark, Lund? 1100-talets mitt.

Sannolikt från De la Gardieska arkivet, men utan indikation om tidigare proveniens. Skriftens påminner  starkt om Mh 5 och vissa delar av Nekrologiet (Mh 6) och Liber daticus (Mh 7), och tyder på en inhemsk tillverkning. Närmare undersökningar återstår dock.

Fragment ur bandet till Medeltidshandskrift 7
Missale, pergament 99 små fragment av skiftande storlek. Ursprungligt mått ca. 330 x 200 mm
Flandern, Liège?, 1100-1125 med tillägg från 1100-talet

Liber daticus förstärktes sannolikt redan under medeltiden med små remsor för att inte häfttråden skulle riva upp pergamentet som blivit skört efter många års användning. Materialet togs från en handskrift som förefaller vara utförd i samma skriptorium som Medeltidshandskrift 2, och som kan misstänkas ha förts till Lund av Herman av Schleswig. Tillägg av en mindre övad hand, som möjligen återfinns i Liber daticus, med omnämnande av Beatus Laurentius kan tyda på att handskriften har anpassats till lundensiskt bruk.

Fragm. membr. 2
Breviarium? pergament två blad; 195 x 115 mm
Flandern eller Frankrike? 1075-1100

Återanvända redan under början av 1100-talet som pärmspeglar i Medeltidshandskrift 2, har dessa blad aldrig varit i liturgiskt bruk i Lund. De utgör resterna av en fint utförd bok för den enskilde prästens bruk, med neumer på en rad, ett förstadium till det flerradiga notlinjesystemet med klaver som introducerades senare under 1100-talet.

Fragm. membr. 5
Missale, pergament 1 blad 220 x 155mm
Danmark, Lund? 1150-1200

Liksom Fragm. membr. 15, uppvisar detta fragment drag som är gemensamma för flera av de äldsta lundensiska handskrifterna. Då bladet har återanvänts som pärmspegel i Medeltidshandskrift 12 från domkapitlets bibliotek, utgör det en viktig pusselbit för möjligheten att kunna relatera de olika fragmenten till Lund.

Fragm. membr. 7
Antiphonale, pergament 1 bifolium; 333 x 222 mm Sverige, Västerås? 1200-1225

Till och med i Sverige kunde man skriva under medeltiden.
Detta bifolium, som har återanvänts som omslag runt Axholms jordebok 1630, framställdes i Mälartrakten, sannolikt i Västerås, och uppvisar likheter med Vallentunakalendariet från 1198. den eleganta H-initialen inleder juldagstexten Hodie nobis celorum rex.