|
Medeltidshandskrift
2 (Lectionarium Lundense I)
Epistularium,
pergament ff. 76; 244 x 155 mm.
Flandern,
Liège?, 1100-1125
|
Klicka på en sida för förstoring
 
|
|
f.
57v – 58r |
Detta uppslag visar inledningen på handskriftens andra del, Proprium
de sanctis, som här ovanligt nog inleds av Sta Lucia, vilket visar påverkan
av Sigebert av Gembloux. Handskriften har med största sannolikhet förts
med från Rolduc av Herman av Schleswig, och har inte varit i liturgiskt
bruk i Lund. Härom vittnar även det välbevarade ursprungliga bandet.
Medeltidshandskrift
3
Genesis,
med glossor, pergament ff. 121; 275 x 185 mm
Frankrike,
Paris, 1100-talets mitt
|
Klicka på en sida för förstoring
 
|
|
f.
12v – 13r |
Ett högklassigt exempel på en bibeltext för studiesyfte med lärda
kommentarer. Den egentliga bibeltexten, som här skildrar Adams skapelse
enligt I Mos 2:6-7, upptar endast ett fåtal rader mitt på sidorna med större
skrift, medan omgivande text är teologiska utläggningar.
Medeltidshandskrift
4
Psalterium,
med glossor, pergament ff. 149; 280 x 180 mm
Frankrike?,
1100-talets mitt eller andra hälft
|
Klicka på en sida för förstoring
 
|
|
f.
68v – 69r
|
Ytterligare
en volym av en studiebibel med texten till Psam 71 (72): 9-19 och 72 (73):
1-3. I detta fall är kommentarerna
snarare ordförklaringar och korta anmärkningar än självständiga
analyser. På vänstra sidan har en läsare markerat ett stycke av
kommentaren med en klammer utformad som ett ansikte i profil. Dekorationen
i initialen på högersidan förefaller inte heller vara ursprunglig. Såväl
de akademiska fotnoterna, liksom lundastudenternas understrykningar och
klotter har alltså ärevördiga traditioner.
Medeltidshandskrift
5 (Lectionarium Lundense II)
Epistularium,
pergament ff. 198; 258 x 180 mm
Danmark,
Lund, 1100-talets mitt, med tillägg från ca 1240
|
Klicka på en sida för
förstoring
 
|
|
f.
77v – 78r |
Denna handskrift som användes dagligen under hela medeltiden, har
sannolikt framställts till domkyrkans invigning 1145. Även om kanikerna
vid domkyrkan var mycket duktiga skrivare kan det diskuteras huruvida
domkyrkan hade ett eget skriptorium för framställning av hela
handskrifter. Det är mycket möjligt att det Allhelgonakloster, vars
rester ligger under UB, anlitades för dessa uppdrag. Efter en brand i
domkyrkan 1234 tillfogades Majestasbilden och motstående initialer.
Bilden visar starkt släktskap med Hornebogen på Nationalmuseet i Köpenhamn.
Medeltidshandskrift
6 (Necrologium Lundense)
Lunds
domkapitels minnesbok, pergament ff. 183; 235 x 160 mm
Lund
före 1123 med senare tillägg samt Tyskland ca 1100
|
Klicka på en sida för förstoring

|
|
f.
58v – 59r |
Nekrologiet
är en ovärderlig källa till många aspekter av Lunds och Skandinaviens
historia. Handskriften består av i huvudsak tre delar (se vidare på
pekskärmen) med texter rörande domkapitlets privilegier (t.ex. Knut den
Heliges gåvobrev), dagliga plikter (t.ex. Consuetudines
Canonice) och notiser över avlidna bröder och välgörare (Memoriale
fratrum). Det visade uppslaget är inledningen på Aachenregeln från
816 som var den lundensiska kanikkongregationens rättesnöre. Denna del
av handskriften är sannolikt utförd i Paderborn eller Helmarshausen
omkring 1100, och kom till Lund först ett par decennier senare. Den
eleganta Q-initialens vinrankor är befolkad av en örn och ett lejon som
i detta fall inte är evangelistsymboler utan symboliserar olika aspekter
av Kristi natur som skrämmer syndafallets orm på flykten.
Medeltidshandskrift
7 (Liber daticus vetustior)
Lunds
domkyrkas martyrologium, pergament ff. 142; 300 x 200 mm
Frankrike
ca. 1135 med tillägg från Lund 1140 – 1410
|
Klicka på en sida för förstoring
 
|
|
f.
17v – 18r
Till
skillnad från nekrologiet är ”den äldre gåvoboken” en illa
medfaren handskrift som användes dagligen under nära 300 år. Den
egentliga texten utgörs av korta levnadsbeskrivningar över de helgon som
firades respektive dag. Dessa följer en version som kan knytas till
800-talsmunken Ado av Viennes, men uppvisar en del senare tillägg som
pekar på Metz eller Reims som ursprungsort. Det yngsta helgonet i
martyrologiet är biskop Godehard av Hildesheim som kanoniserades 1133. Först
senare infördes Knut den Heliges levnadsbeskrivning, vilket visar att
handskriften anpassades sekundärt för danskt bruk. Intressantast är
emellertid de notiser över avlidna, som likt årsringar i ett träd
illustrerar Lunds historia.
Fragm.
membr. 1
Sacramentarium,
pergament 1 bifolium; 330 x 210 mm
England,
Winchester eller Canterbury o. 1000
Detta
fragment härrör, tillsammans med ytterligare ett antal blad i
Riksarkivet, från ett sacramentarium som fördes till Skandinavien av någon
engelsk missionär under början av 1000-talet. Det användes sannolikt en
tid i Skara stift, och återanvändes som omslag kring räkenskaper från
Värmland under 1580-talet. Skriften är en elegant anglosaxisk version av
den karolingiska minuskelskriften, och längst ned på vänstersidan
synstypiskt anglosaxiska neumer till långfredagstexten Crux
fidelis.
Fragm.
membr. 28
Sacramentarium,
pergament 1 halvt blad; 270 x 100 mm
Tyskland
1000-1050
Den
tyska missionens handskrifter exemplifieras av detta fragment som återfunnits
i bandet till en tryckt bok. Skriften i den ottonska kejsardynastins
handskrifter är en mycket stram version
av den karolingiska minuskelskriften som uppvisar stora likheter med de
antikvatypsnitt som etablerades under renässansen. I marginalen är
tillagt hymnen Congaudent angelorum
chorus av Notker Balbulus av St Gallen (o. 840 – 912).
Fragm.
membr. 3
Missale,
pergament, två blad; 275 x 185 mm
Tyskland
1050-1100
Dessa
fragment återanvändes omkring 1300 som pärmspeglar i bandet till
Medeltidshandskrift 10. De kan därför med säkerhet sägas ha tillhört
Lunds domkapitel, men det är osäkert om den ursprungliga handskriften
har befunnit sig i Lund redan under slutet av 1000-talet då den skrevs.
Om så är fallet tillhör de de ytterst sällsynta spåren av domkyrkans
verksamhet från tiden före ärkesätets tillblivande. Den karolingiska
minuskelskriften har nu fått vissa protogotiska drag som namnet till
trots är typisk för den romanska skriften. Neumerna av St Gallen-typ
skiljer sig märkbart från de anglosaxiska i Fragm. membr. 1.
Fragm.
membr. 23 (prel.)
Breviarium,
pergament, två blad; 430 x 315 mm
Frankrike?
1175-1200
Uppenbarligen
var denna handskrift i bruk någonstans i Skåne eller Sverige under
medeltiden. Bladen har återanvänts som omslag runt räkenskaper för åren
1549-53 från okänd ort. Den påkostade handskriften med eleganta
initialer och kvadratnotskrift hör hemma i en tid när Lunds ärkestift
var fullt etablerat och de flesta sockenkyrkor uppbar rikliga donationer
från lokala storbönder. Handskriften behöver alltså trots sin storlek
och fina kvalitet inte ha tillhört domkyrkan eller något kloster.
Fragm.
membr. s.n.
Missale,
pergament, ett bifolium; 430 x 320 mm
England,
Nordfrankrike eller Skåne? 1150-1200
Missalebladen
som återanvänts runt räkenskaper i De la Gardieska arkivet från Bäckaskogs
kloster, kan genom sin ålder inte ha varit ämnade för detta kloster som
grundades först omkring 1240. Till Bäckaskogs kloster flyttade
emellertid munkarna från premonstratensklostret i Vä som etablerades av
ärkebiskop Eskil o. 1170. Blandningen av franska och engelska skriftdrag
i kombination med initialer av en typ som återfinns i Necrologium
Lundense och de äldre delarna av Mh 5, kan indikera att handskriften
skulle kunna vara utförd t.ex. vid Allhelgonaklostret i Lund, dvs på
denna plats, eller St Petri nunnekloster som också grundades av Eskil.
Fragm.
membr. 15 (prel.)
Missale,
pergament, ett bifolium; 353 x 250 mm
Danmark,
Lund? 1100-talets mitt.
Sannolikt
från De la Gardieska arkivet, men utan indikation om tidigare proveniens.
Skriftens påminner starkt
om Mh 5 och vissa delar av Nekrologiet (Mh 6) och Liber
daticus (Mh 7), och tyder på en inhemsk tillverkning. Närmare undersökningar
återstår dock.
Fragment
ur bandet till Medeltidshandskrift 7
Missale,
pergament 99 små fragment av skiftande storlek. Ursprungligt mått ca.
330 x 200 mm
Flandern,
Liège?, 1100-1125 med tillägg från 1100-talet
Liber
daticus
förstärktes sannolikt redan under medeltiden med små
remsor för att inte häfttråden skulle riva upp pergamentet som blivit
skört efter många års användning. Materialet togs från en handskrift
som förefaller vara utförd i samma skriptorium som Medeltidshandskrift
2, och som kan misstänkas ha förts till Lund av Herman av Schleswig.
Tillägg av en mindre övad hand, som möjligen återfinns i Liber
daticus, med omnämnande av Beatus Laurentius kan tyda på att
handskriften har anpassats till lundensiskt bruk.
Fragm.
membr. 2
Breviarium?
pergament två blad; 195 x 115 mm
Flandern
eller Frankrike? 1075-1100
Återanvända
redan under början av 1100-talet som pärmspeglar i Medeltidshandskrift
2, har dessa blad aldrig varit i liturgiskt bruk i Lund. De utgör
resterna av en fint utförd bok för den enskilde prästens bruk, med
neumer på en rad, ett förstadium till det flerradiga notlinjesystemet
med klaver som introducerades senare under 1100-talet.
Fragm. membr. 5
Missale,
pergament 1 blad 220 x 155mm
Danmark,
Lund? 1150-1200
Liksom
Fragm. membr. 15, uppvisar detta fragment drag som är gemensamma för
flera av de äldsta lundensiska handskrifterna. Då bladet har återanvänts
som pärmspegel i Medeltidshandskrift 12 från domkapitlets bibliotek, utgör
det en viktig pusselbit för möjligheten att kunna relatera de olika
fragmenten till Lund.
Fragm.
membr. 7
Antiphonale,
pergament 1 bifolium; 333 x 222 mm Sverige,
Västerås? 1200-1225
Till
och med i Sverige kunde man skriva under medeltiden.
Detta bifolium, som har återanvänts som omslag runt Axholms jordebok
1630, framställdes i Mälartrakten, sannolikt i Västerås, och uppvisar
likheter med Vallentunakalendariet från 1198. den eleganta H-initialen
inleder juldagstexten Hodie nobis
celorum rex.
|