Universitetsbiblioteket utställer 29 april - 14 juni 2003:
Skrift och lärdom i 1100-talets Lund 
Nordens ärkebiskopssäte 900 år. 1103-2003

Urval och texter av Thomas Rydén. Ansvarig för utställningen: Björn Dal                                                                                                till skrifterna
Historisk bakgrund

Fram till 1103 var de nordiska ländernas kyrkor underordnade ärkestiftet Hamburg-Bremen. Biskoparna under första hälften av 1000-talet var huvudsakligen knutna till sina utländska hemkyrkor medan de verkade som missionärer i de nordiska länderna. Eftersom danskar och norrmän under Nordsjöväldets tid hade väl etablerade kontakter med England hämtades flera missionärer därifrån, vilket väckte ont blod i Hamburg-Bremen. Omkring år 1060 omorganiserade kung Sven Estridsen den 

danska kyrkans stiftsindelning som ett första led i etablerandet av ett självständigt ärkestift av kontinental modell. Sven Estridsen var dessutom vasall till den tysk-romerske kejsaren Henrik III, vilket fick till följd att det engelska inflytandet i Danmark minskade markant. Bekant är historieskrivaren Adam av Bremens ord om den engelske biskop Henrik i Lund, som åt och drack tills han kreverade, varefter den tyske biskop Egino i Dalby tog över Lundastiftet. Dalbyboken (Köpenhamn, Det Kongelige Bibliotek, NKS 1325 4to) från denna tid ansågs tidigare vara den äldsta bok som framställts i Norden, men tros numera vara framställd i Hamburg-Bremen. Från Tyskland kom även näste biskop, Ricwald, som hade rymt från sina plikter i Paderborn, men fått en fristad i det icke lika nogräknade Lund.

En central händelse i Lunds historia markeras av Knut den Heliges donationsbrev från 21 maj 1085. Då lades den ekonomiska grunden för domkapitlets möjligheter att hävda sig som maktfaktor både lokalt och på den internationella scenen. Gåvobrevet finns bevarat i en 1100-talsavskrift alldeles i början av Necrologium Lundense.

Lika viktig för Lunds dominerande roll kom Knut den Heliges egen martyrdöd 1086 att bli. När kung Erik Ejegod återupptog förhandlingarna om inrättandet av ett självständigt nordiskt ärkestift omkring år 1100 var en helgonkung betydelsefull för uppfattningen av en nationell identitet, och Lund fick nu även en inhemsk biskop - Ascer. Mönstret återkom i Norges och Sveriges helgonkungar Olof och Erik.

I och med inrättandet av ärkestiftet, som alltså kom att styra över ett enormt område innefattande Danmark, Sverige, Norge, Island, Grönland, Färöarna och Rügen, uppstod ett behov att manifestera den nyvunna maktpositionen på ett värdigt sätt. Domkyrkan tog i sin arkitektur och skulptur upp kampen med de besegrade tysk-romerska kejsarkatedralerna i Mainz och Speyer, och till detta kom behovet av prakthandskrifter både för liturgiskt och administrativt bruk. Handskrifterna importerades till största delen, och här utnyttjades både monastiska brödraskapsförbindelser och individuella kontakter. Domkyrkan, och möjligen dessförinnan även Allhelgonaklostret, stod t.ex. i nära förbindelse med benediktinklostret i Helmarshausen som utgjorde ett betydelsefullt konstcentrum under hela 1100-talet. Två illuminerade evangeliarier därifrån, som har tillhört Lunds domkyrka är ännu bevarade (Uppsala UB C 83, och Köpenhamn, Det Kongelige Bibliotek, Thott 21 4to).

Sannolikt har även den eleganta handskriften med Aachen-regeln i Necrologium Lundense kommit till Lund genom dessa kanaler. En Lundakanik vid namn Findor förefaller ha haft en betydande roll i sammanhanget, och det kan inte uteslutas att han har utfört stora delar av Nekrologiet.

Samtidigt kom influenser västerifrån. Eskil, som studerade i Hildesheim, knöt kontakter med Frankrikes kyrkliga elit, och blev god vän med självaste Bernhard av Clairvaux. Förmodligen var det i samband med en synod i Reims 1133, som Eskil beställde domkyrkans martyrologium Liber daticus. Eskil knöt även en rik flandrisk präst till sig - Herman, som hade haft en uppburen position i augustinkorherreklostret i Rolduc eller Kloosterrade i närheten av Liège. Han utnämndes till titulärbiskop av Schleswig och hans gravsten är ännu bevarad i domkyrkans krypta med en vers på leoninsk hexameter i elegant majuskelskrift. Herman förde sannolikt med sig det välbevarade epistulariet Mh 2 och den handskrift av vilken ett hundratal fragment återfunnits i bandet till Liber daticus. Han hade även en viktig roll i förhandlingarna under 1130-talet då tyskarna återigen gjorde anspråk på ärkebiskopsvärdigheten över de nordiska länderna.

Eskils tid framstår på många sätt som blomstringsperioden i Danmarks medeltid. Han grundade åtskilliga kloster, uppmuntrade studier, och konsoliderade den kyrkliga kulturen i Danmark. Den exklusiva ”textkritiska” Genesishandskriften Mh 3 illustrerar väl hur Lund och Norden på kort tid hittat fram till de akademiska finsalongerna i klostren St Victor och St Genevieve i Paris.

Under 1150-talet hade även norrmän och svenskar fått smak av civilisationen, och det lundensiska ärkestiftet delades upp då Trondheim och Uppsala blev självständiga ärkesäten. Det kan dock inte nog poängteras att Lund under hela medeltiden innehade primatvärdighet och alltså hade företräde framför de två övriga ärkestiften. Under senare delen av 1100-talet importeras och produceras en stor mängd handskrifter, men sällan av samma exklusiva karaktär som första generationen böcker. Litteraciteten stod dock under Absalons tid på en hög nivå, och historieskrivaren Saxo använde sig i stor utsträckning av klassiska författare.

Endast en mycket liten del av alla dessa handskrifter har överlevt bränder, reformation och plundringar, vilket gör dem som finns kvar desto värdefullare. Forskning på detta material har pågått kontinuerligt sedan 1600-talet inom flera vetenskapsgrenar, och ytterligare ett steg har tagits i och med projektet Lunds medeltida handskrifter - tillgänglighet och bevarande och en inventering av Universitetsbibliotekets samling av medeltida fragment. Upptäck själv Lunds medeltida handskrifter på <http://laurentius.lub.lu.se/>

 

till skrifterna

upp

Universitetsbiblioteket 

_________________________________________
Universitetsbiblioteket i Lund
Postadress: Box 3, 221 00 LUND
Tel.: 046-222 9190 Fax: 046-222 42 43
Innehållsansvarig: Björn Dal
Webbdesign: Lars-Göran Klang