Lunds universitet
Universitetsbiblioteket
 
3.VETENSKAPLIG
   KOMMUNIKATION

A.Att publicera
   forskningsresultat
B.Vetenskaplig
   kvalitet
C.Att söka
   vetenskaplig
   information

HEM
 
Informationskompetens: självstudier på nätet dator Självstudier på nätet - här kan du själv lära dig att söka information
3
VETENSKAPLIG KOMMUNIKATION

C. Att söka vetenskaplig information

pil Att söka efter information
pil Bibliografisk kontroll
pil Sekundärpublikationer
pil Tertiärpublikationer
pil Publikationscykeln

linje

Att söka efter information

För att kunna utnyttja den snabbt växande vetenskapliga informationsmängden behövs både kunskap om informationens struktur och spridning och om hjälpmedel som kan underlätta informationssökningen.

Effektiv sökning kräver att man förstår publikationscykeln och vet på vilket stadium man skall gå in för att få svar på en viss fråga och vilka hjälpmedel som finns till hands på varje stadium cykeln.

Produkterna, tidsfaktorerna, aktörerna och relationerna mellan dem påverkas naturligtvis starkt av teknologins utveckling. I dag kan t.ex. en författare lägga in nya rön direkt i publikt tillgängliga databaser t.ex. GenBank och publicera sin forskning direkt på webben utan fördröjnng, t.ex. Paul Ginspargs e-print archive i Los Alamos.

Bibliografisk kontroll - hjälp att hitta information

Sedan lång tid tillbaka har vetenskapliga samfund, ämnes- och yrkesinriktade föreningar samt kommersiella organisationer bevakat litteraturen inom olika ämnesområden. För att hjälpa forskare och andra att hitta vetenskapliga originalarbeten, s.k primärpublikationer, har de sammanställt och gett ut index- och referatpublikationer s.k. sekundärpublikationer. Vid slutet av 1960-talet började dessa lagras i elektronisk form som databaser och sedan dess har sökbarheten förbättrats avsevärt. Många av dessa bibliografiska databaser finns nu med lättillgängliga webgränssnitt och licensieras i stor utsträckning av svenska universitets- och forskningsbibliotek för tillgänglighet på campus.

Sekundärpublikationer

Sekundärpublikationerna fungerar som utomordentliga och mycket tidsbesparande hjälpmedel vid litteratursökning. Biblioteken erbjuder dem i tryckt form eller som databaser, t.ex. PubMed (f.d. Medline) eller Engineering Village (COMPENDEX) eller Artikelsök.

Man söker arbeten via ämnesord eller författarnamn och får då s.k bibliografiska uppgifter om primärpublikationerna. Dessa uppgifter måste man ha för att kunna hitta de artiklar etc man behöver för sina studier eller sin forskning. Är primärpublikationen en tidskriftsartikel måste man ha artikelns författare och titel, tidskriftens namn, volym, årgång, häfte/nr och sidor. Är primärpublikationen en bok (monografi) måste man ha bokens titel, upphovsman/män (författare eller editor), titel på aktuellt kapitel och dess författtare (om ej hela boken har samma författare), utgivningsår/tryckår, förlagsort samt upplaga.

Speciella typer av sekundärpublikation är citeringsindex, "current awareness"-publikationer och översiktspublikationer (s.k review publications), ofta med titlar som börjar med Review of- , Advances in- , Progress in- , Yearbook of- , Annual Review of- , Survey of- .

  • Citeringsindex
    Citeringsindex erbjuder en speciell metod att söka efter information. Det första tryckta vetenskapliga citeringsindexet Science Citation Index (SCI) kom ut 1963 och finns som sökbar databas fr.o.m. 1974. SCI och de senare Social Sciences Citation Index och Arts & Humanities Citation Index produceras av företaget Institute for Scientific Information (ISI) i USA. Drygt 80 % av materialet är engelskspråkigt.

    Citeringsindex är definitionsmässigt multidisciplinära och vilar på antagandet att det föreligger en relation mellan det citerade och den citerande. OBS. att citeringar normalt endast hänförs till försteförfattaren.

    Man kan få flera irrelevanta och improduktiva ledtrådar samtidigt som citeringssökning kan ge tillgång till mycket relevanta artiklar som svårligen kunde återfunnits på annat sätt.

    Citeringsindexen ger möjlighet till olika typer av sökningar/beräkningar:

    • Vem/vilka har citerat ett visst arbete?
    • Vilka forskare eller vilka dokument samciteras ofta?
    • Vilka arbeten citerar gemensamma referenser?
    • Vilka tidskrifter citeras mest?
    • Vilka institutioner citeras mest?
    • Vilka ämnesområden citeras mest?
    • Vilka individuella forskare citeras mest?
  • "Current awareness"-publikationer
    Ofta publicerar dessa bara innehållsförteckningar ur primärtidskrifter och är viktiga instrument för forskare m.fl för att hålla sig a jour med det allra senaste och för fortlöpande bevakning av nya forskningsrön. Den kanske viktigaste heter Current Contents och består av sju ämnesinriktade publikationer som också finns som databas. Nu har den också abstracts. Den kommer ut innan tidskrifterna gått i tryck och uppdateras varje vecka.

    För närvarande finns också gratis tillgängliga innehållsförteckningar på Internet. Dels lägger en hel del tidskrifter själva ut sådana, ibland med abstracts, dels finns det samlingar av innehållsförteckningar som t.ex. Ingentaconnect.

Tertiärpublikationer

Numera talar man också om tertiärpublikationer, d.v.s. informationskällor som indexerar och organiserar sekundärpublikationerna. Informationsdatabaserna har blivit så många att man behöver hjälp för att hitta hjälpen "rätt sekundärpublikation", d.v.s. rätta källor att börja söka i. Ett exempel: Finns det en databas där man kan hitta abstracts från en konferens om vattenrening? Gale Directory är en sådan tertiärkälla som finns i ständigt nya upplagor i bibliotekets referensavdelning och som databas (dock ej vid Lunds universitet).

Publikationscykeln

Denna tabell belyser de relationer som finns mellan publikationscykeln och de bibliografiska hjälpmedel som används för att söka fram och lokalisera information.

Publikationscykel Hur/var hittar man det - bibliografisk kontroll Exempel på databaser och andra tryckta sekundärpublikationer
Idé
Forskningsprojektet får anslag
Forsknings- och projektdatabaser CRISP (Computer Retrieval of Information on Scientific Projects) - USA
CenterWatch Clinical Trials Listing Service - USA
Interna diskussioner
 
Email t.ex. till diskussionsgrupper på Internet
Begränsad offentlig tillgång
 
 
Listarkiv
Se t.ex. Topica: Email list directory
Presentera preliminära resultat på konferens Index över möten och konferenser EVENTLINE
Medical conferences and events
World Meetings: USA and Canada
World Meetings: Outside USA and Canada
Trycks i proceedings Index över proceedings Index to Scientific and Technical Proceedings - ISTP (1978-)
Conference Proceedings Index - CPI
International Conferences and Proceedings Received - ICPR (1964-)
Rapport till anslagsgivare Index över rapporter Government Reports & Announcement Index (NTIS)
Scientific and Technical Aerospace Reports (NTIS) Energy Research Abstract (Dept of Energy or NTIS)
ERIC: Resources in Education
Artikel publiceras i vetenskaplig tidskrift Abstract- och indexpublikationer
 
Citeringsindex
Index Medicus (= databasen PubMed/MEDLINE)
Chemical Abstracts (= databasen CA-Search)
Biological Abstracts (= databasen BIOSIS)
Engineering Index (= databasen COMPENDEX)
 
Science Citation Index - SCI
Social Science Citation Index - SSCI
Arts and Humanities Citation Index - AHCI
Review Review index Index to Scientific Reviews
Bok Bibliotekskataloger
Bibliografier
LOCATORplus (National Library of Medicine Catalog)

Detta är lättast att förstå genom ett hypotetiskt exempel från den amerikanska medicinska forskarvärlden:

Du har just fått ett forskningsanslag för en klinisk studie av ett nytt läkemedel för att behandla AIDS-patienter. Den information som detta projekt genererar kan spåras genom hela cykeln:

  • Omedelbart: ett referat (abstract) av ditt anslagsfinansierade forskningsprojekt läggs in i en allmänt tillgänglig databas vid NIH (National Institute of Health).
  • 6 månader: en beskrivning av detaljerna i din fas 1 kliniska prövning läggs in i en databas över kliniska prövningar vid NLM (National Library of Medicine)
  • 1 år: du skickar ett email till lämplig diskussionsgrupp på Internet för att diskutera några av dina tidiga fynd.Alla inlägg till listan arkiveras och är sökbara.
  • 1.5 år: du skriver en kort artikel där du sammanfattar dina fynd och publicerar i någon "rapid publication" journal
  • 2 år: du presenterar fler preliminära resultat vid en internationell konferens. En bok med sammandrag av föredragen publiceras (proceedings). De distribueras elektroniskt men indexeras inte i den stora medicinska databasen MEDLINE.
  • 3 år: du färdigställer den kompletta studien och får den publicerad i tidskriften JAMA: the Journal of the American Medical Association
  • 3.1 år: en indexerad referens med abstract till din artikel läggs in i databasen MEDLINE
  • 3.5 år: din JAMA-artikel citeras av en annan författare i en artikel i tidskriften Science.
  • 3.7 år: ovannämnda citering redovisas i databasen Science Citation Index
  • 4 år: en översiktsartikel (review article) om nya AIDS-botemedel tar upp din JAMA-artikel och jämför den positivt med andra studier.
  • 5 år: en ny upplaga av en klassisk lärobok i medicin nämner denna översikt och din JAMA-artikel i ett kapitel om AIDS.
  • 5.2 år: flera bibliotek köper denna lärobok och registrerar den i sin onlinekatalog.
  • 6 år: en ung forskare som läser om din studie i ovannämnda översiktsartikel (efter att ha sett referensen i läroboken ovan) kommer på en ny modifikation av din approach. Hon ansöker om och får ett forskningsanslag för detta och ett abstract av projektbeskivningen kommer i samma databas där ditt forskningsprojekt från början beskrevs.

Tillbaka till början pil

Hem igen pil

© Universitetsbiblioteket, Lunds universitet
Underhållsansvarig
Senast uppdaterad:
mars 2013