C. Att söka vetenskaplig information
 Att söka efter information
Bibliografisk kontroll
Sekundärpublikationer
Tertiärpublikationer
Publikationscykeln
Att söka efter information
För att kunna utnyttja den snabbt växande vetenskapliga informationsmängden behövs både kunskap om
informationens struktur och spridning och om hjälpmedel som kan underlätta informationssökningen.
Effektiv sökning kräver att man förstår publikationscykeln och vet på vilket stadium man skall
gå in för att få svar på en viss fråga och vilka hjälpmedel som finns till hands på varje stadium
cykeln.
Produkterna, tidsfaktorerna, aktörerna och relationerna mellan dem påverkas naturligtvis starkt av
teknologins utveckling. I dag kan t.ex. en författare lägga in nya rön direkt i publikt tillgängliga
databaser t.ex. GenBank och publicera
sin forskning direkt på webben utan fördröjnng, t.ex. Paul Ginspargs e-print archive i
Los Alamos.
Bibliografisk kontroll - hjälp att hitta information
Sedan lång tid tillbaka har vetenskapliga samfund, ämnes- och yrkesinriktade föreningar samt kommersiella
organisationer bevakat litteraturen inom olika ämnesområden. För att hjälpa forskare och andra att hitta
vetenskapliga originalarbeten, s.k primärpublikationer, har de sammanställt och gett ut index- och
referatpublikationer s.k. sekundärpublikationer. Vid slutet av 1960-talet började dessa
lagras i elektronisk form som databaser och sedan dess har sökbarheten förbättrats avsevärt. Många av dessa
bibliografiska databaser finns nu med lättillgängliga webgränssnitt och licensieras i stor utsträckning av
svenska universitets- och forskningsbibliotek för tillgänglighet på campus.
Sekundärpublikationer
Sekundärpublikationerna fungerar som utomordentliga och mycket tidsbesparande hjälpmedel vid litteratursökning.
Biblioteken erbjuder dem i tryckt form eller som databaser, t.ex.
PubMed (f.d. Medline) eller
Engineering Village (COMPENDEX) eller
Artikelsök.
Man söker arbeten via ämnesord eller författarnamn och får då s.k bibliografiska uppgifter om primärpublikationerna.
Dessa uppgifter måste man ha för att kunna hitta de artiklar etc man behöver för sina studier eller sin forskning.
Är primärpublikationen en tidskriftsartikel måste man ha artikelns författare och titel, tidskriftens namn, volym,
årgång, häfte/nr och sidor. Är primärpublikationen en bok (monografi) måste man ha bokens titel, upphovsman/män
(författare eller editor), titel på aktuellt kapitel och dess författtare (om ej hela boken har samma författare),
utgivningsår/tryckår, förlagsort samt upplaga.
Speciella typer av sekundärpublikation är citeringsindex,
"current awareness"-publikationer och översiktspublikationer
(s.k review publications), ofta med titlar som börjar med Review of- ,
Advances in- , Progress in- , Yearbook of- ,
Annual Review of- , Survey of- .
- Citeringsindex
Citeringsindex erbjuder en speciell metod att söka efter information. Det första tryckta vetenskapliga citeringsindexet
Science Citation Index (SCI) kom ut 1963 och finns som sökbar databas fr.o.m. 1974. SCI och de senare Social Sciences
Citation Index och Arts & Humanities Citation Index produceras av företaget Institute for Scientific Information
(ISI) i USA. Drygt 80 % av materialet är engelskspråkigt.
Citeringsindex är definitionsmässigt multidisciplinära och vilar på antagandet att det föreligger en relation mellan
det citerade och den citerande. OBS. att citeringar normalt endast hänförs till försteförfattaren.
Man kan få flera irrelevanta och improduktiva ledtrådar samtidigt som citeringssökning kan ge tillgång till mycket
relevanta artiklar som svårligen kunde återfunnits på annat sätt.
Citeringsindexen ger möjlighet till olika typer av sökningar/beräkningar:
- Vem/vilka har citerat ett visst arbete?
- Vilka forskare eller vilka dokument samciteras ofta?
- Vilka arbeten citerar gemensamma referenser?
- Vilka tidskrifter citeras mest?
- Vilka institutioner citeras mest?
- Vilka ämnesområden citeras mest?
- Vilka individuella forskare citeras mest?
- "Current awareness"-publikationer
Ofta publicerar dessa bara innehållsförteckningar ur primärtidskrifter och är viktiga instrument för forskare m.fl
för att hålla sig a jour med det allra senaste och för fortlöpande bevakning av nya forskningsrön. Den kanske
viktigaste heter Current Contents och består av sju ämnesinriktade publikationer som också finns som databas.
Nu har den också abstracts. Den kommer ut innan tidskrifterna gått i tryck och uppdateras varje vecka.
För närvarande finns också gratis tillgängliga innehållsförteckningar på Internet. Dels lägger en hel del tidskrifter
själva ut sådana, ibland med abstracts, dels finns det samlingar av innehållsförteckningar som t.ex.
Ingentaconnect.
Tertiärpublikationer
Numera talar man också om tertiärpublikationer, d.v.s.
informationskällor som indexerar och organiserar sekundärpublikationerna. Informationsdatabaserna har blivit så
många att man behöver hjälp för att hitta hjälpen "rätt sekundärpublikation", d.v.s. rätta källor att
börja söka i. Ett exempel: Finns det en databas där man kan hitta abstracts från en konferens om vattenrening?
Gale Directory är en sådan tertiärkälla som finns i ständigt nya upplagor i bibliotekets referensavdelning och
som databas (dock ej vid Lunds universitet).
Publikationscykeln
Denna tabell belyser de relationer som finns mellan publikationscykeln och de
bibliografiska hjälpmedel som används för att söka fram och lokalisera
information.
| Publikationscykel |
Hur/var hittar man det - bibliografisk kontroll |
Exempel på databaser och andra tryckta sekundärpublikationer |
Idé
Forskningsprojektet får anslag |
Forsknings- och projektdatabaser |
CRISP (Computer Retrieval of Information on Scientific Projects) - USA
CenterWatch Clinical Trials Listing Service - USA
|
Interna diskussioner
Email t.ex. till diskussionsgrupper på Internet |
Begränsad offentlig tillgång
Listarkiv |
Se t.ex. Topica: Email list directory
|
| Presentera preliminära resultat på konferens |
Index över möten och konferenser |
EVENTLINE
Medical conferences and events
World Meetings: USA and Canada
World Meetings: Outside USA and Canada
|
| Trycks i proceedings |
Index över proceedings |
Index to Scientific and Technical Proceedings - ISTP (1978-)
Conference Proceedings Index - CPI
International Conferences and Proceedings Received - ICPR (1964-)
|
| Rapport till anslagsgivare |
Index över rapporter |
Government Reports & Announcement Index (NTIS)
Scientific and Technical Aerospace Reports (NTIS)
Energy Research Abstract (Dept of Energy or NTIS)
ERIC: Resources in Education
|
| Artikel publiceras i vetenskaplig tidskrift |
Abstract- och indexpublikationer
Citeringsindex |
Index Medicus (= databasen PubMed/MEDLINE)
Chemical Abstracts (= databasen CA-Search)
Biological Abstracts (= databasen BIOSIS)
Engineering Index (= databasen COMPENDEX)
Science Citation Index - SCI
Social Science Citation Index - SSCI
Arts and Humanities Citation Index - AHCI
|
| Review |
Review index |
Index to Scientific Reviews |
| Bok |
Bibliotekskataloger
Bibliografier |
LOCATORplus
(National Library of Medicine Catalog)
|
Detta är lättast att förstå genom ett hypotetiskt
exempel från den amerikanska medicinska forskarvärlden:
Du har just fått ett forskningsanslag för en klinisk studie av ett nytt läkemedel för att behandla AIDS-patienter.
Den information som detta projekt genererar kan spåras genom hela cykeln:
- Omedelbart: ett referat (abstract) av ditt anslagsfinansierade forskningsprojekt läggs in i en
allmänt tillgänglig databas vid NIH (National Institute of Health).
- 6 månader: en beskrivning av detaljerna i din fas 1 kliniska prövning läggs in i en databas
över kliniska prövningar vid NLM (National Library of Medicine)
- 1 år: du skickar ett email till lämplig diskussionsgrupp på Internet för att diskutera
några av dina tidiga fynd.Alla inlägg till listan arkiveras och är sökbara.
- 1.5 år: du skriver en kort artikel där du sammanfattar dina
fynd och publicerar i någon "rapid publication" journal
- 2 år: du presenterar fler preliminära resultat vid en internationell konferens. En
bok med sammandrag av föredragen publiceras (proceedings). De distribueras elektroniskt men indexeras inte i den
stora medicinska databasen MEDLINE.
- 3 år: du färdigställer den kompletta studien och får den publicerad i tidskriften JAMA: the
Journal of the American Medical Association
- 3.1 år: en indexerad referens med abstract till din artikel läggs in i databasen MEDLINE
- 3.5 år: din JAMA-artikel citeras av en annan författare i en artikel i tidskriften Science.
- 3.7 år: ovannämnda citering redovisas i databasen Science Citation Index
- 4 år: en översiktsartikel (review article) om nya AIDS-botemedel tar upp din JAMA-artikel
och jämför den positivt med andra studier.
- 5 år: en ny upplaga av en klassisk lärobok i medicin nämner denna översikt och din
JAMA-artikel i ett kapitel om AIDS.
- 5.2 år: flera bibliotek köper denna lärobok och registrerar den i sin onlinekatalog.
- 6 år: en ung forskare som läser om din studie i ovannämnda översiktsartikel (efter att ha sett
referensen i läroboken ovan) kommer på en ny modifikation av din approach. Hon ansöker om och får ett
forskningsanslag för detta och ett abstract av projektbeskivningen kommer i samma databas där ditt forskningsprojekt
från början beskrevs.
Tillbaka till början
|
Självstudier på nätet - här kan du själv lära dig
att söka information