Lunds universitet
Universitetsbiblioteket
 
3.VETENSKAPLIG
   KOMMUNIKATION

A.Att publicera
   forskningsresultat
B.Vetenskaplig
   kvalitet
C.Att söka
   vetenskaplig
   information

HEM
 
Informationskompetens: självstudier på nätet dator Självstudier på nätet - här kan du själv lära dig att söka information
3
VETENSKAPLIG KOMMUNIKATION

B. Vetenskaplig kvalitet

pil Peer review (sakkunnighetsbedömning)
pil Hur ser en vetenskaplig tidskriftsartikel ut?
pil Vetenskapliga kvalitetskriterier

linje

Peer review (sakkunnigbedömning) : ett kvalitetsfilter

I över 300 år har tidskriften fungerat som den främsta distributören av vetenskaplig kommunikation. En tidskrift av god vetenskaplig standard har en redaktion och ett antal referenter, sakkunniga seniora forskare, s.k peer-reviewers, som skall bedöma och välja ut de artiklar som skall få äran att publiceras och därmed ge erkännnande åt författarna/bidragsgivarna.

Praktiserandet av peer review i vetenskapliga tidskrifter, s.k editorial peer review i vår bemärkelse, blev inte vanlig förrän efter andra världskriget som en följd av den ökade specialiseringen. Peer review systemet är synnerligen viktigt för vetenskapens integritet och kvalitet. Tanken är att insänt material skall ges en opartisk bedömning och att en rättvis selektion av de bästa bidragen skall ske, d.v.s. ett fungerande filter för forskningen. Det har utsatts för en hel del kritik och man försöker hela tiden förbättra det.

Nackdelar man nämnt i fråga om konventionella peer-reviewtidskrifter är:

  • de sakkunniga (peer-reviewers) är anonyma för författaren
  • osäkerhet om prioritet (många kopior i omlopp)
  • stöld av intellektuell egendom
  • reviewer bias (partiskhet)
  • risk för korruption
  • processen dokumenteras ej
  • bakvänd ordning; review kommer före publicering

Det senare skulle kunna avhjälpas av elektronisk publicering som förutom att eliminera fördröjning av publicering också möjliggör dialog, s.k. open peer review, där andra forskarkollegor öppet kan diskutera arbetet innan det eventuellt certifieras. Detta system ger enligt sina anhängare en bättre och mer kritiskt granskande grupp än den enskilde referenten och kan bli ett äkta demokratiskt system I elektroniska tidskrifter är det vanligt att skilja på publicering och certifiering. Publicering är datum och tidpunkt som arbetet lagts tillgängligt online och review och certifiering kommer efteråt. Författarens förstfödslorätt (prioritet) etableras genom en exakt publikationstidsangivelse.

Artikeln är efter publicering öppen för kommentarer, som kontinuerligt bifogas, s.k. open peer review : en period av interakivitet med forskarkollegor. Först därefter beslutar redaktören om artikeln skall accepteras för certifiering.

Varianter av dessa nya publiceringsmodeller finns bl.a. på Linköpings universitet där man med universitetsbiblioteket som samarbetspartner etablerat Linköping University Electronic Press.

Den sakkunnigbedömning som sker i samband med anslagsgivning, s.k. grant peer review, skiljer sig från övriga peer reviews i att den inte är blind utan ofta baseras på tidigare meriter och på handledare/professor och institution.

Hur ser en vetenskaplig tidskriftsartikel ut?

Uppbyggnad och struktur varierar mellan olika ämnesområden. Ofta rekommmenderas formuläret IMRAD: Introduction, Materials & methods, Results and Discussion). IMRAD ställer dessa frågor till upphovsmannen:

  • Varför undersökte du detta (Introduktion)?
  • Hur gjorde du (Material och metod)?
  • Vilket Resultat fick du?
  • Vad betyder det (Diskussion)?

Se exempel på en artikel ur databasen Medline.

AU (Author) Ismail-K, Murray-R-M, Wheeler-M-J, O-Keane-V.
IN (Institutional affiliation) Maudsley Hospital, Department of Psychological Medicine, King's College School of Medicine and Dentistry, London.
TI (Title) The dexamethasone suppression test in schizophrenia.
SO (Source) Psychol-Med 1998 Mar, VOL: 28 (2), P: 311-7, ISSN: 0033-2917.
AB (Abstract) BACKGROUND: Cortisol non-suppression following the dexamethasone suppression test (DST) has been found to a variable extent in schizophrenia. The aetiology is unclear but may be related to depression or negative symptoms. METHODS: The DST was administered to 64 patients with DSM-IV schizophrenia. All patients were screened for DSM-IV major depression and rated on the Hamilton Rating Scale for Depression (HRSD), Scale for Assessment of Negative Symptoms (SANS) and the Brief Psychiatric Rating Scale (BPRS). RESULTS: DSM-IV criteria for major depression was fulfilled by 36% of the patients and 42% of patients had a history of parasuicide. Four patients had undetectable levels of dexamethasone and were excluded from the endocrine analyses. Only one remaining patient had a cortisol level above the cut-off point (> 138 nmol/l), indicating escape from dexamethasone suppression. The post-dexamethasone cortisol level correlated significantly with HRSD and BPRS scores but not with the SANS. The SANS and HRSD scores were not correlated, but they were independently correlated with the BPRS score. CONCLUSIONS: In contrast to some other work, rates of dexamethasone non-suppression were very low; together with the high rates of depression, this suggests that depression in schizophrenia may have a different neuroendocrine profile from major depressive disorders. Failure to measure dexamethasone levels can be misleading. Author.

Till en artikel hör också en litteraturförteckning som skrivs enligt givna regler och ofta ett sammandrag (abstract) skrivet av författaren. Även detta bör vara strukturerat med rubriker enligt ovan.

Som författare till artikeln bör endast anges de som på olika sätt aktivt bidragit till forskningsprojektet. Ordningsföljden mellan namnen bör vara sådan att den som aktivt har dragit lasset anges först och den som är gruppens ansvarige (och aktive) ledare nämns sist. Det är viktigt att ge rätt person meritvärdet för rättvis allokering av framtida forskningsresurser.

Institutionsadressen bör alltid anges på ett klart och entydigt sätt.

Titeln är mycket viktig och bör ge en klar bild av vad artikeln handlar om. Numera söker man litteratur i stora databaser och titlarna/rubrikerna är det som scannas och på basis av dessa väljer man de artiklar man läser.

Vetenskapliga kvalitetskriterier

Vetenskaplig tyngd har traditionellt värderats genom mått som publikationsvolym, externa medel, medlemsskap i lärda sällskap, tilldelning av vetenskapliga priser o.dyl. S.k. peer review (sakkunnigbedömning) har trots vissa nackdelar varit den mest accepterade bedömningen. På senare tid har man emellertid även i Sverige börjat diskutera och använda andra, objektivt mätbara kvalitetskriterier, s.k. bibliometriska metoder, impact factors och citeringsanalys (mer information).

Impact Factor (IF) är ett mått på hur ofta en genomsnittlig artikel i en viss tidskrift citerats under ett givet år. IF beräknas som relationen mellan citeringar och publicerade citeringsbara artiklar.

Listor över IF för de tidskrifter som täcks av Science Citation Index publiceras årligen av ISI som Journal Citation Reports (JCR), tillgänglig som databas vid Lunds universitet.

Användningen av IF när det gäller att uppskatta vetenskaplig kvalitet har blivit mycket omdiskuterad och många felkällor finns.

Nästa avsnitt: C. Att söka vetenskaplig information pil

Nästa pil

© Universitetsbiblioteket, Lunds universitet
Underhållsansvarig
Senast uppdaterad:
mars 2013