A. Att publicera forskningsresultat
 För vem skriver forskaren?
Publikationsprocessens steg
Hur och varför skriver forskaren?
För vem skriver forskaren?
Planerade forskningsprojekt och senare forskningsresultat kommuniceras
- till uppdragsgivare och anslagsgivare
- till kollegor och andra forskare
- till studenterna i undervisningen
- till allmänheten via populariserade framställningar
(universitetets s.k. Tredje uppgift, som innebär skyldighet att informera
allmänheten om den forskning som bedrivs)
Om ingen tar del av de forskningsresultat som framkommer, och prövar eller reproducerar dem, kan ingen
vetenskap byggas och ingen utveckling ske. Det är utomordentligt viktigt att bevaka och följa den
internationella forskningen. Av världens totala forskning och utveckling bidrar svenska forskare
endast med ett par procent.
Publikationsprocessens steg
- När idén till ett forskningsprojekt diskuterats med kolleger och chefer skrivs oftast en ansökan till
någon anslagsgivare, t.ex. ett av forskningsråden. Urvalsprocessen innefattar ofta s.k.
grants peer review, den första kontakt man har med
forskare utanför institutionen.
- Översikter över pågående forskning vid universitet och högskolor publiceras både i
tryckt och/eller elektronisk form. Exempel på databaser över pågående forskning är
ClinicalTrials.gov och Research på Medicinska
fakulteten vid Lunds universitet.
- Preliminära resultat redovisas ofta på ett tidigt stadium i form av
bidrag till nationella eller internationella möten och konferenser. Avisering av dessa sker
i god tid i form av annonser, program eller inbjudan att skicka in bidrag , s.k. Call for Papers.
I publikationscykeln ges exempel på hur man hittar kommande konferenser.
- Konferenstryck kan publiceras dels som
konferensrapporter
(proceedings, konferenstryck) i sammandrag (referat eller abstract)
eller som s.k. preprints, som antingen distribueras före eller vid mötet. På detta stadium har
man ofta bara nått ett begränsat auditorium och en fullständig dokumentation av forskningen, dess
resultat och betydelse för kommande forskning har ännu ej färdigställts. Information på detta stadium
får man via index över konferensrapporter.
- Den som söker efter kvalificerad forskningsinformation
vill se det fullständiga arbetet och kräver oftast den ökade kredibilitet
som publicering i en välrenommerad vetenskaplig tidskrift ger.
Här genomgår arbetet en annan typ av peer review
innan artikeln kan accepteras för publicering,
(Av konferensrapporterna publiceras ca 50% som fulla tidskriftsartiklar inom två år.)
Nu når arbetet ett vidare auditorium och kan bli föremål för diskussion och kommentarer
och citeras av andra forskare.
- Universitet, institutioner, organisationer m.fl. kan också ge ut forskningsrapporter.
HUR och varför skriver forskaren?
Den strikt vetenskapliga kommunikationsformen är den som riktar sig till kolleger.
Sättet att formulera sig för uppdragsgivare/anslagsgivare beror på deras vetenskapliga kompetens,
i vissa fall kan det röra sig om lekmän. Även om peer review (bedömning av sakkunniga) förekommer hos
uppdragsgivaren/anslagsgivaren ser forskningsbeskrivningen ändå annorlunda ut. Av naturliga skäl kan
inga resultat presenteras utan endast rimliga skäl för att anta att föreslaget forskningsprojekt
förmodas ge en viss typ av resultat. Ibland anger man motiveringar till att föreslagen forskningen
är viktig, och detta innefattar då någon typ av värdering.
I grundläggande framställningar för studenter lägger man in anekdoter, metaforer etc och heuristiska
resonemang för att hjälpa dem att upptäcka något och komma till insikt. Vissa detaljer utelämnas av
pedagogiska skäl. Studerande på grundnivå kan ännu inte förväntas läsa en rent vetenskaplig text.
Andra krav än de strikt vetenskapliga kommer in, texten ser inte likadan ut, terminologin är enklare.
Grundnivån kräver mer av en populärvetenskaplig framställning.
Som forskare är man i hög grad både sändare och mottagare. Som mottagare
måste man följa med i övrig forskning och känna till om någon annat redan gjorts inom samma område,
om en hypotes redan är bevisad eller motbevisad, om en bättre metod har prövats. Man måste också ha
kunskap om områdets korrekta terminologi för att presentera sina resultat på ett bra sätt.
En forskare måste kunna relatera till tidigare kunskap på området för att tillfredsställande
kunna förklara betydelsen av de egna resultaten och bygga vidare på andra personers forskning
och erfarenheter.
Forskaren måste också vara sändare. Som forskare har man flera motiv för att publicera sig.
En forskning som inte publiceras kan aldrig bli del av vetenskapen. Vetenskapen är en kollektiv,
systematisk kunskap att bygga vidare på.
För den enskilde forskaren är det viktigt att få prioritet (förstfödslorätt) för sina resultat.
Meritering inom ämnet är en viktig drivkraft och det finns flera
vetenskapliga kvalitetskriterier
som används för att bedöma meriter.
Han/hon är dessutom beroende av kommentarer från sina peers, som kan hjälpa till att upptäcka fel och
brister och ge ideer. Ofta är seminarier och konferenser väldigt viktiga på ett tidigt stadium i
forskningen. Medan man fortfarande är på idéplanet behöver man snabb respons från andra kollegor
genom att diskutera litet mer fritt runt det man håller på med. Processen när uppsatsen/artikeln (3)
arbetas fram är det viktiga i forskningen.
Patent utgör en särskild typ av publicering och de har flera fördelar som informationskälla t.ex. tidig och
ibland enda publicering av forskningsresultat, en fullständig beskrivning, exakt tidsangivelse, uppgift
om patentsökande och om uppfinnare. Privat och företagsekonomiska incitament har fått ökande betydelse.
I USA har patenten till universiteten dubblerats på sex år.
Nästa avsnitt: B. Vetenskaplig kvalitet
|
Självstudier på nätet - här kan du själv lära dig
att söka information