Lunds universitet
Universitetsbiblioteket
 
4.CITERING OCH
   REFERENSER

A.Tryckta källor
B.Elektroniska källor
C.Program för
   referenshantering

HEM
 
Informationskompetens: självstudier på nätet dator Självstudier på nätet - här kan du själv lära dig att söka information
4
CITERING OCH REFERENSER

A. Tryckta källor

pil Citeringsteknik
pil Referenslista

pil Exempel på internationella citeringsstandarder

linje

Citeringsteknik

Noggrannhet i dokumentationen är en grundläggande förutsättning för att läsaren snabbt skall kunna tränga in i ämnet, hitta källorna och kontrollera sakuppgifterna i uppsatsen/rapporten. Allt skall beläggas som är av saklig betydelse och inte utgör författarens egna tankegångar. Det får inte råda någon tvekan om vad som hämtats från andra författare och vad som är författarens egna omdömen, slutsatser etc. Saknas hänvisningar har läsaren rätt att utgå från att det är författarens egen analys och tolkning.

De två vanligaste renodlade formerna för citeringsteknik är de s.k. Harvard- och Oxford-systemen (de s.k. notsystemen). Harvard-systemet innebär att man sätter hänvisningarna inom parentes i den löpande texten, medan man i det Oxford-systemet utnyttjar noter, som antingen placeras längst ner under texten på varje sida eller efter varje kapitel. I det följande ger vi exempel på Harvard-systemet, som är det vanligaste.

Om man vill ha med citat från annan forskare/författare måste det vara exakt återgivet och innehålla källuppgift:

The development of information research has increased considerably the interaction of emerging information science with other disciplines." (Vickery, 1994, s 7)

Om man med egna ord återger andra forskares slutsatser och resultat refererar man på följande sätt:

Vanligtvis skiljer man på rationell och empirisk ... (McLauglin, 1978).

Om en författare publicerat flera arbeten samma år kan dessa särskiljas genom att man efter årtalet anger a, b, c:

Broström och Ekeroth (1975a) ...
I Broström och Ekeroth (1975b) däremot ...

Sidhänvisning kan ske på följande sätt:

sid 5; p. 5
sid 5 - 8; pp. 5 - 8
sid 5, 8; pp. 5, 8

Referenslista

Referenslistan (eller källförteckningen) är en mycket viktig del av publikationen och den måste vara fullständig och korrekt. Ingenting får utelämnas som utnyttjats vid tolkning och analys.

I föregående avsnitt beskrev vi hur citat och referenser redovisas inne i texten. Referenslistan eller litteraturförteckningen skall innehålla fullständiga referenser till motsvarande gjorda citeringar och referat. Referenser i texten skall helt överensstämma med referenser i litteraturförteckningen. Ingen ovidkommande litteratur får anges, utan endast det som direkt utnyttjats vid tolkning och analys.

Förteckningen skrivs med författarna i bokstavsordning. Om det är flera medförfattare till ett arbete sätts den förstnämnde i bokstavsordning.

Om en författare skrivit flera arbeten ordnas de efter publiceringsår och så att arbeten som skrivits av en författare ensam går före arbeten där han endast medverkat som medförfattare. Om en författare skrivit flera arbeten samma år brukar man särskilja dem genom att markera med a, b, c efter årtalet (t.ex 1978 a, 1978 b).

Svensk standard för utformning av bibliografiska referenser finns utarbetad (SS 03 82 07), vilken är en översättning av ISO standard. Dock förekommer många olika varianter. Många facktidskrifter har sin egen standard för hur referenser bör utformas. Sådana regler kan man i olika tidskrifter hitta på sidorna för "Instructions for authors", "Notes for contributors" och liknande. P.g.a. den förekommande variationen är det viktigt att ta reda på de speciella regler som gäller vid din institution. Det finns ett antal kända internationella standarder som många brukar gå efter.

Det viktigaste är att man tar med all information som behövs för otvetydig identifiering och lokalisering av ett arbete, och att man skriver sina referenser på ett enhetligt sätt även om man hämtat dem från flera källor med skilda redovisningssätt

Det är viktigt att skilja mellan olika typer av dokument. Om t.ex. en tidskriftsartikel:

Smith, H.E. (1997), The harmony of chaos, in Journal of Science 33(2), p.144-152.

presenteras som om den vore en bok:

Smith, H.E., The harmony of chaos. 1997.

är det stor risk att läsaren aldrig hittar arbetet.

Referensen måste vara skriven så att läsaren kan hitta det som citeras: författare, utgivningsår, titel, eventuellt överordnat begrepp (tidskrift, konferenspublikation), o.s.v.

Här nedan följer exempel på hur man återger referenser till olika typer av publikationer:

Tidskriftsartikel

För referensen till en tidskriftsartikel bör följande uppgifter anges:

Artikelförfattare
Utgivningsår
Artikeltitel
Tidskriftens titel, förkortad enligt vedertagen praxis
Volym
Nummer, häfte
Sidhänvisning
(ISSN)

Exempel: Rahti, A.K. et al., (1990) , J Transp Engin 6(116), pp 821-30

Bok (monografi)

För referensen till en bok (monografi) anges följande:

Författare / utgivare
Titel
Utgivningsår (om du har använt en nyare tryckning, skriv upplagans
ursprungliga utgivningsår inom klammer)
Upplaga (om annan än den första)
Del, volym, band
Förlagsort
(Förlag)
(ISBN)

Om du har läst en författares verk i nytryck (identisk text) eller facsimiltryck (fotokopierad text) måste du alltid uppge både tryckår för originalutgåvan och tryckår för den utgåva du använt!

Exempel:

Torretti, Roberto (1996). Relativity and geometry. New York : Dover. Repr. with corrections and supplementary bibliography. -Originally published: Oxford: Pergamon Press, 1983.

Bokkapitel

För referensen till ett bokkapitel anges :

Kapitlets författare
Kapitlets titel, följt av In:
Bokens titel (kursiveras)
Utgivningsår
Upplaga (om annan än den första)
Del, volym, band
Sidhänvisning för kapitlet
Förlagsort
Förlag
(ISBN)

Exempel:

Norman, Donald A. "The Design Challenge." In: The Design of Everyday Things. 1990. Paperback edition. Pp. 141 - 186. New York: Basic Books. (ISBN 0-385-26774-6)

Konferensartikel

För referensen till en konferensartikel anges följande:

Artikelförfattare
Utgivningsår
Artikeltitel
Konferenstitel
Konferensort
Konferensdatum, -år
(Utgivare)
Sidor
(ISBN / ISSN)

Exempel:

Eaton F. "Preserving Electronic Records: Not the Easiest Task." Goddard Space Flight Center, the Third NASA Goddard Conference on Mass Storage Systems and Technologies. April 1993. Pp. 99-102.

Forskningsrapport

En forskningsrapport är en teknisk-vetenskaplig undersökning av en aktuell problemställning. Det publiceras ett oräkneligt antal rapporter av universitetsforskare, forskningsorganisationer, statliga myndigheter och verk samt företag och institutioner på alla ämnesområden.
För referensen till en forskningsrapport anges följande:

Författare
Utgivningsår
Rapporttitel
Utgivningsort
Utgivare
(Rapporttyp)
Rapportkod ISRN
(ISBN / ISSN)

Exempel:

Ekman, Tomas. 1996. "Vision i fast form: tunnelbana och förort i 40-talets Stockholm." Stockholm: Kungliga tekniska högskolan. ISRN: KTH/HST/WP--96/6--SE.

En rapportkod brukar bestå av institutionsakronym (akronym = ett ord format av den första bokstaven av t.ex. de ord som ingår i en institutions namn, IEE = Institute of Electrical Engineers), utgivningsår, nummer.

Patent

Ett patent är en överenskommelse mellan en uppfinnare och samhället. Uppfinnaren erhåller ensamrätten till sin uppfinning för en period av 20 år, samhället tillägnar sig kännedom om denna uppfinning och rätten att använda uppfinningen när väl 20-årsperioden löpt ut. För att få patent på en uppfinning måste den vara tekniskt nyskapande och industriellt användbar - i produktionen eller för ytterligare utveckling av existerande produkter eller produktionsmetoder. Uppfinningen måste vara avsevärt nyskapande.

I Patent- och registreringsverkets samlingar finns bl.a. alla svenska patent. En patentskrift redogör för en patentsökt uppfinning och om vem (person, företag) som har ensamrätt till den. Ett patent kan omfatta rätten till uppfinningen i ett eller flera länder under max. 20 år. Uppfinningen får inte vara publicerad någonstans innan man söker patent på den.
För referensen till ett patent anges följande:

Upphovsman, person(er), företag
Titel
Patentkod
Utgivningsdatum

Avhandling (thesis, dissertation)

En avhandling är ett vetenskapligt arbete som krävs för att få en akademisk grad, oftast doktorsexamen.

Man måste ange att det vetenskapliga arbetet är en avhandling. För referensen till en avhandling anges följande:
"Akad.avh.", "Diss.", el. likn.

Författare
Titel
Diss /ertation/, år
Universitet där avhandlingen framlagts
Tryckår (om det inte sammanfaller med avhandlingsår)

Exempel:

Dahl, Jonas. "The importance of predation in benthic stream communities." Diss. 1998, Lund University.

Otryckt material

Det måste framgå av referensen om material ej är tryckt:

personal communication
ms (manuscript)
in press 1996
submitted 1995

Exempel på internationella citeringsstandarder

  • American Chemical Society (ACS) - används främst inom kemi och naturvetenskap. Reglerna finns i boken "ACS Style Guide: a Manual for Authors and Editors". Exempel.
  • American Psychological Association (APA) - för samhällsvetenskapliga ämnen som t.ex. psykologi och statsvetenskap. Reglerna finns i boken "Publication manual of the American Psychological Association". Exempel 1 och exempel 2.
  • Chicago Manual of Style - eg. två olika varianter, en mer humanistisk och en samhällsvetenskaplig/naturvetenskaplig. Går efter boken "Chicago Manual of Style". Exempel.
  • Council of Science Editors (CSE) - för biologi och andra naturvetenskaper. Finns i boken "Scientific Style and Format: The CSE Manual for Authors, Editors, and Publishers". Exempel 1 och exempel 2.
  • Modern Language Association (MLA) - vedertagen standard för litteratur- och språkvetenskap. Används ofta inom övrig humaniora. Reglerna finns bl.a. i boken "MLA Handbook for Writers of Research Papers". Exempel 1 och exempel 2
  • Turabian - skiljer sig inte särskilt mycket från Chicago-stilen. Används ofta inom humaniora. Finns i boken: "A Manual for Writers of term papers, theses and dissertations" av Kate Turabian. Exempel.

Här finns en utförlig lista över vilka citeringsstandarder som används inom olika ämnesområden:

Här är några bra översikter över hur man citerar böcker, tidskriftsartiklar m.m. i olika stilar:

Nästa avsnitt: B. Elektroniska källor pil

Nästa pil

© Universitetsbiblioteket, Lunds universitet
Underhållsansvarig
Senast uppdaterad:
mars 2013