Stoppa det rasistiska Schengen-avtalet!

Att göra motstånd mot rasistiskt och fascistiskt våld handlar inte bara om aktiviteter som att bekämpa rasism i sin vardag och att konfrontera fascister på gatorna. För att komma åt de mest systematiska och grövsta rasistiska övergreppen så måste vi höja våra blickar och rikta våra aktioner mot makthavarna på samhällets toppar - mot den statliga rasismen. Ett av deras senaste projekt är Schengenavtalet.

Vad är Schengen-avtalet?

Schengen-avtalet var från början ett samarbete som drogs igång av Frankrike och Tyskland. I och med det nya Amsterdam-fördraget är Schengen-avtalet nu en del av EU.

I december 1996 undertecknade den svenska regeringen Schengen-avtalet. Det ska godkännas av riksdagen nu i höst, trots detta är tystnaden nästan total om vad avtalet innebär.

Det officiella syftet med Schengen-avtalet är att genomföra fri rörlighet för människor inom Schengen-områdets gränser. Det ska vara lika lätt att färdas mellan länderna som inom respektive land. Men när man läser fördragstexten upptäcker man att bara 4 av artiklarna i fördraget handlar om rörlighet. De övriga 138 handlar om kontroll.

Schengen-avtalet handlar i huvudsak inte om öppna gränser. Det handlar om byggandet av en hög mur mot omvärlden, och en kraftig ökning av kontrollerna av personer inom Schengen-området. Detta görs för att kompensera det "säkerhetsmässiga underskottet" som uppstår när de inre gränskontrollerna försvinner. Politikerna drar den gamla vanliga visan om att den ökade kontrollen är till för att bekämpa narkotika och internationell kriminalitet, när det i själva verket bara är nödvändiga fiendebilder för att driva igenom en ökad kontroll av oss alla.

Schengen - EUropeisk apartheidpolitik

När flyktingar söker asyl, d v s uppehållstillstånd, i Schengen-området krävs visum från de allra flesta länder, något som i stort sett är omöjligt att skaffa sig vid en flyktsituation. De asylsökande måste också kunna motivera varför de saknar pass och resehandlingar, och kunna beskriva sin färdväg, för att få ansökan behandlad på ett seriöst sätt.
Asylpolitiken i Schengen-området är gemensam, vilket innebär att det bara går att söka asyl i ett av medlemsländerna, "one chance only". Detta strider både mot FN:s flykting-konvention  (Genève-konventionen) och deklarationen om de mänskliga rättigheterna.

Sverige har sedan 1989 jobbat på att skärpa sin invandrar- och flyktingpolitik för att anpassa sig till Schengen-avtalets EUropeiska apartheidpolitik. Krigsvägrare och andra människor som lyckats ta sig hit från fattigdom och förtryck har kallblodigt skickats tillbaka, trots att de riskerar sitt liv, fängelse eller tortyr. Det är numera nästan omöjligt för flyktingar att få asyl i Sverige. Sedan årsskiftet 96/97 måste alla asylsökande över 14 år också lämna fingeravtryck, en övervakningsmetod som i Sverige tidigare bara användes mot personer som gjort något brottsligt.

När transportbolag reser in i Schengen-området är de skyldiga att se till att alla resenärer har sina papper i ordning. Saknas dessa betraktas personen som en s k "oönskad utlänning" och transportbolagen måste då köra tillbaka personen, och i vissa länder till och med betala böter.
Alla som avvisas från de yttre gränserna eller på något sätt anses som ett "hot" mot något av medlemsländerna ska registreras i den jättelika databasen Schengen Information System, SIS. Frankrike och Tyskland har redan infört ca 3-4 miljoner registreringar i SIS. Förutom SIS så finns den kompletterande databasen SIRENE, som registrerar uppgifter om umgängeskrets, åsikter, etnisk bakgrund etc.

Allt detta - visumtvång för asylsökande, att man bara får söka asyl i ett land, att ansvaret ligger på transportföretagen och informationssystemet SIS/SIRENE - är stenar i den mur som byggs upp. På grund av detta får många flyktingar inte ens möjlighet att söka asyl.

I Ceuta, en spansk enklav i Nordafrika, finns ett exempel på bevakning av en yttre Schengen-gräns. Med pengar från EU och Spanien har man byggt en 8,3 km lång mur med taggtråd, elektroniska sensorer och övervakningskameror, för att förhindra att afrikanska flyktingar tar sig in i EU över Medelhavet. Tusentals flyktingar har därför drunknat när de på natten försökt simma från segelbåtar till spanska kusten.

Eftersom nästan alla lagliga sätt att få asyl försvinner så måste allt fler flyktingar inom Schengen-området leva illegalt och många tvingas ta underbetalda svartjobb utan rättigheter, eller prostituera sig. Detta skärper ytterligare segregeringen inom Schengen-området, vilket gör det ännu tydligare att det faktiskt handlar om en EUropeisk apartheidpolitik.

Schengen - polisstat & personkontroll

Kontrollen inom Schengen-området är inte något annat än uppbyggandet av en polisstat. I alla operativa Schengen-länder (Sverige planerar att bli operativt 1 januari 1999) är det obligatoriskt att alltid bära ID med sin nationalitet, och polisen har fått ökade befogenheter att när som helst göra ID-kontroller utan misstanke om brott.

Polissamarbetet över gränserna ökar också. Europol, fröet till ett europeiskt multinationellt FBI, får övervaka och registrera även personer som kommer att kunna begå brott. Detta drar in många, många fler i polisens dataregister. Polissamarbetet omfattar också uttryckligen politisk verksamhet som demonstrationer och vägockupationer. I samband med protesterna mot EU-toppmötet i Amsterdam i juni arresterades 609 personer. Liknande förebyggande (kollektiva) massarresteringar är nu på förslag också i Sverige. Det är tydligt att man satsar på att försöka använda polisen som ett politiskt verktyg för att kriminalisera och slå ned allt motstånd mot EU-utvecklingen.

Europol får, om personen kan komma att göra brott, också registrera sådant som politisk uppfattning, sexuell läggning och etnisk bakgrund. Detta skiljer Europol från Interpol, det internationella polissamarbetet, som sedan 1946 inte längre får registrera sådana saker. Man ville försäkra sig om att det som hade hänt med det tidigare registret inte skulle kunna hända igen. Interpol-arkivet hade nämligen på 30-talet tagits över av Nazi-Tyskland. I registret var judar, zigenare, homosexuella och kommunister registrerade, vilket användes flitigt av SS i den nazistiska utrotningspolitiken.

Bekämpa den statliga rasismen - attackera EU!

Mot polisstat & kontrollsamhälle - bygg motmakt underifrån!

För internationell revolution, socialism & befrielse!

- - -

Ett flygblad från autonoma antifascister i Göteborg
 
  1