Lunds universitet
Universitetsbiblioteket
 
2.INTERNET

A.Introduktion
B.Sökstrategi
C.Söktjänster
D.Strukturerade
   kataloger
E.Databaser
F.Chattar och
   bloggar
G.Att värdera
   Internetresurser

HEM
 
Informationskompetens: självstudier på nätet dator Självstudier på nätet - här kan du själv lära dig att söka information
2
INTERNET

D. Strukturerade kataloger

pil Vad är en strukturerad katalog?
pil Fördelar
pil Nackdelar
pil När ska man använda strukturerade kataloger?
pil Subject Based Information Gateways (SBIG)
pil Viktiga kataloger

linje

Vad är en strukturerad katalog?

En strukturerad katalog är en samling Internet-resurser som ordnats efter en viss princip (jfr söktjänsterna där innehållet inte är ordnat alls). Ämnesbaserad indelning är vanligast, men det finns också kataloger som är ordnade geografiskt, och i vissa fall efter typ av resurs eller kronologiskt. Eftersom resurserna i en strukturerad katalog är ordnade efter intellektuellt innehåll måste de sammanställas manuellt, datorer är inte så bra på att förstå innehåll.

En strukturerad katalog är i allmänhet hierarkiskt uppbyggd, med breda huvudkategorier som delas in i mindre underkategorier. Alla resurserna är inplacerade på ett (ibland flera) ställen i strukturen, och man kan alltså "bläddra" sig fram till det område man är intresserad av.

Den här typen av vertyg har många olika beteckningar, de kallas ibland också virtuella samlingar, ämneskataloger, elektroniska bibliotek eller browsingtjänster.

Fördelar

  • Eftersom katalogerna sammanställs manuellt sker i allmänhet en viss kontroll vid urvalet av resurser. Personen som ansvarar för ett visst ämne har oftast ämneskunskap och ger urvalet en kvalitetskontroll.
  • Det kan vara lättare att hitta relevant material eftersom man inte behöver ha en så precis sökfråga, man behöver inte fundera ut alla tänkbara nyckelord, lära sig sökspråk etc. Man väljer i varje steg den kategori som bäst överensstämmer med det man letar efter och zoomar efter hand in sitt ämne.

Nackdelar

  • Det kan vara svårt att förstå logiken i strukturen. Var längre ner i hierarkin hittar jag det jag letar efter? Alla människor tänker inte likadant. Därför är det ett plus om katalogen också är sökbar.
  • Katalogerna är små jämfört med söktjänsterna, eftersom de byggs upp manuellt. Yahoo, som är störst, innehåller mellan en och två miljoner länkar medan de största söktjänsterna indexerar flera miljarder resurser.

När skall man använda strukturerade kataloger?

Strukturerade kataloger är användbara när man vill få överblick, och när man inte vill eller kan formulera en precis sökfråga.

Ämnesbaserade kataloger kan man använda när man börjar leta information i ett ämne eftersom de ger överblick, och när frågan är diffus eftersom man börjar med att välja ett övergripande ämnesval och sedan kan se vilka underkategorier som finns och efter hand ringa in sitt ämne.

Det finns också kataloger som presenterar resurser ordnade efter typ. Sådana indelningar är ofta tekniska, dvs man skiljer på t.ex. newsgrupper, webbresurser och filarkiv (ftp). Det finns ofta inslag av typ-indelning i ämneskatalogerna också. Då är det inte tekniska skillnader utan nivå- eller formmässiga som man beaktar, t.ex. Elektroniska tidskrifter, Avhandlingar eller Personliga hemsidor.

Kronologiskt ordnade kataloger är i allmänhet s k "What's New"-tjänster. Där presenteras nya resurser som dykt upp, och det går att bläddra bakåt i arkiv för att se vad som kommit vid en viss tidpunkt. Med dagens tillväxthastighet går det dock inte att göra en sådan tjänst som är komplett, bara ett urval nyheter kan tas med.

Subject Based Information Gateways (SBIG)

SBIG's är kvalitetskontrollerade kataloger, som oftast är begränsade till ett bestämt ämne. Varje tjänst har en uppsättning kvalitetskriterier som en resurs måste uppfylla för att komma med i katalogen, och resurserna förses med beskrivningar, nyckelord och klassificering.

Fördelar med SBIG's är kvalitetskontrollen och att resurserna oftast har fått en så bra beskrivning att man kan se om den är intressant utan att lägga tid på att hämta hem den. Dessutom används etablerade klassifikationssystem för att strukturera samlingarna.

Nackdelen är att dessa kataloger växer långsamt och innehåller relativt få resurser, eftersom kvalitetskontroll och beskrivning av dokument tar tid och därmed kostar pengar. Å andra sidan håller de högre kvalitet och är därför ofta bättre verktyg för sökning.

Exempel på SBIG's:

peka Övning

Se efter i en SBIG-lista om det finns någon i dina ämnen. Titta på någon av tjänsterna, hur den är uppbyggd, hur beskrivningarna ser ut och vilka kvalitetskriterierna är.

Viktiga kataloger

Här följer presentationer av några breda och viktiga kataloger.

peka Övning

Gör en sökning på european union i Google och jämför med att välja motsvarande ämne i Yahoo! Directory.

Nästa avsnitt: E. Databaser pil

Nästa pil

© Universitetsbiblioteket, Lunds universitet
Underhållsansvarig
Senast uppdaterad:
mars 2013