Lunds universitet
Universitetsbiblioteket
 
1.BIBLIOTEKETS
   RESURSER

A.Forskningsbibl.
B.Sökstrategi
C.Referenslitt.
D.Böcker
E.Artiklar
F.Annat material
G.Utvärdera
H.Låna

HEM
 
Informationskompetens: självstudier på nätet dator Självstudier på nätet - här kan du själv lära dig att söka information
1
BIBLIOTEKETS RESURSER

C. Referenslitteratur

När man söker efter information i ett ämne, är det ofta lämpligt att börja med att titta på vilken referenslitteratur det finns på biblioteket. Läs här om de litteratur- och faktakällor man kan utnyttja för sina frågor. Exemplen i avsnittet är hämtade från UB (Universitetsbiblioteket, Lunds universitet).

pil Vad är referenslitteratur?
pil Bibliografier
pil Uppslagsböcker
pil Ordböcker
pil Statistiska faktaböcker
pil Biografiska faktaböcker
pil Geografiska faktaböcker
pil Kronologiska faktaböcker
pil Några sammanfattande tips
pil ÖVNINGAR

linje

Vad är referenslitteratur?

Det finns två olika betydelser av begreppet referenslitteratur:
Referenslitteratur tillhandahåller fakta i stället för att läsas som vanliga böcker. Med fakta kan man mena sådant som kan besvaras med frågor som när, var, hur, hur mycket och vem. Bland referenslitteraturen hittar man också korta översikter, definitioner och ofta hänvisningar till annan litteratur i ett ämne.
Referenslitteratur kan också betyda böcker som bara får användas på biblioteket och inte är till hemlån.

Bibliografier

En bibliografi är en förteckning över utvald litteratur (böcker, tidskriftsartiklar, rapporter m.m.) inom ett särskilt område. Vissa bibliografier kan gå så långt tillbaka som början av 1900-talet. Bibliografin ger ofta ganska detaljerade uppgifter: titel, författare, utgivningsår, sidantal, utgivningsland, förlag - och ofta en sammanfattning, s.k. abstract. I dag har många tryckta bibliografier övergått till att bli databaser istället (se avsnittet Att söka tidskriftsartiklar - databaser), men om man särskilt letar efter äldre litteratur kan man gå till bibliografierna i referensbiblioteket. Bibliografier brukar ges ut separat, men tänk på att korta bibliografier också kan finnas i en uppslagsbok eller längst bak i en vanlig bok. Exempel på bibliografier:

  • ämnesbibliografier förtecknar litteratur som publiceras i ett särskilt ämne. På UB står ämnesbibliografierna uppställda i referensbiblioteket på de hyllor som börjar med Aa.
  • nationalbibliografier förtecknar allt som publicerats i ett visst land. Exempel:
    • Sverige: Svensk bokförteckning (finns också på Internet i form av LIBRIS)
    • Norge: Norsk bokfortegnelse (finns också på Internet i form av Norbok)

Uppslagsböcker

kan ge svar på de flesta frågor. Uppslagsboken kan definiera ett begrepp, beskriva förhållanden, personer och platser, men den kan också ge en mer detaljerad genomgång av ett ämne. Börja gärna med en allmän uppslagsbok när du för första gången vill sätta dig in i ett ämne. Många uppslagsböcker innehåller också listor (korta bibliografier) över vidare läsning inom ett ämne. Tips på bra allmänna uppslagsböcker som finns på många bibliotek:

  • Svensk Uppslagsbok - den klassiska uppslagsboken från 1940-talet
  • Nationalencyklopedin (NE) - det stora svenska uppslagsverket i 20 band. Elektronisk version tillgänglig inom Lunds universitet: http://www.ne.se/.
  • Encyclopaedia Britannica - stort uppslagsverk som också finns på Internet http://search.eb.com.
  • Fler exempel på allmänna uppslagsböcker hittar du i vår länksamling Safir.

På UB och andra vetenskapliga bibliotek finns det också en mängd andra specialiserade uppslagsböcker i olika ämnen.

Ordböcker

En ordbok förklarar och definierar ord och termer, med beskrivningar av definitioner, uttal och stavning. Ibland går ordböckerna också bakåt i tiden och förklarar historiska betydelser av orden (etymologiska ordböcker).

  • Den mest omfattande svenska ordboken är Svenska Akademiens Ordbok - SAOB som också finns i elektronisk version
  • Förväxla inte den med Svenska Akademiens Ordlista - SAOL, en mindre ordbok över de ord som är accepterade som svenska: elektronisk version.
  • Användbara för engelska uttryck är Norstedts stora engelsk-svenska ordbok och Norstedts stora svensk-engelska ordbok
  • Här är andra exempel på Internet

Statistiska faktaböcker

Universitets- och högskolebibliotek brukar ha omfattande samlingar av svensk statistik, och universitetsbiblioteket i Lund skall ha all svensk statistik som utges i landet. Om man inte kan hitta den statistik man vill ha på biblioteket, kan man vända sig till Statistiska Centralbyrån i Sverige (SCB), som har uppdraget att samla in och sprida all sorts statistik.

  • Den viktigaste svenska statistiken samlas varje år i Statistisk årsbok. Den finns också tryckt på UB sedan 1914.
  • UB har också viktigare internationella årsböcker, t.ex. United Nations Statistical Yearbook (1948-) (elektronisk version). och Statistical yearbook / UNESCO (1964-).

Biografiska faktaböcker

Biografiska lexikon innehåller längre artiklar om personer och ibland också litteraturhänvisningar. Man kan förstås också slå upp personer i allmänna uppslagsverk som NE.

Geografiska faktaböcker

Här ingår rena kartböcker, men det kan också vara andra typer av geografiska beskrivningar.

  • Sveriges Nationalatlas - en utförlig beskrivning av Sverige i flera delar med kartor, bilder, diagram och text (mer information om den). En del av kartorna finns på nätet i form av SNA Webbatlas.
  • På Internet finns numera också en hel del kartor, exempelvis Kartguiden (med kartor över Sveriges kommuner)

Kronologiska faktaböcker

Historiska kalendrar, almanackor eller årsböcker beskriver händelser under ett visst år.

  • När var hur (1945-) - en kortfattad svensk årsbok
  • Europa World Year Book (1926-) - sammanfattar de viktigaste händelserna i olika länder under året som gått. Ännu mer detaljerad information får man i de samhörande regionala delarna: Regional Surveys of the World
  • The Annual Register (1758-) - för varje år sammanfattas de viktiga händelserna runt om i världen.

Några sammanfattande tips

  • Slå först i några allmänna uppslagsböcker för att få en bakgrund eller beskrivning av ämnet.
  • I uppslagsböcker hittar man ofta tips för vidare läsning i ämnet.
  • Om din fråga gäller något historiskt perspektiv, använd gärna äldre bibliografier för att få fler litteraturhänvisningar.
  • Använd specialuppslagsböcker (på stora forskningsbibliotek). Har man tur så finns det referenslitteratur inom just rätt område, som exempelvis Encyclopedia of the Persian Gulf War eller The Encyclopedia of Indian Philosophies.

peka Övning 1
peka Övning 2

Nästa avsnitt: D. Söka böcker pil

Nästa pil

© Universitetsbiblioteket, Lunds universitet
Underhållsansvarig
Senast uppdaterad:
mars 2013