B. Vetenskaplig kvalitet
 Peer review (sakkunnighetsbedömning)
Hur ser en vetenskaplig tidskriftsartikel ut?
Vetenskapliga kvalitetskriterier
Peer review (sakkunnigbedömning) : ett kvalitetsfilter
I över 300 år har
tidskriften fungerat som den främsta distributören av vetenskaplig kommunikation.
En tidskrift av god vetenskaplig standard har en redaktion och ett antal referenter, sakkunniga seniora forskare,
s.k peer-reviewers, som skall bedöma och välja ut de artiklar som skall få äran att publiceras och därmed ge
erkännnande åt författarna/bidragsgivarna.
Praktiserandet av peer review i vetenskapliga tidskrifter, s.k editorial peer review i vår bemärkelse,
blev inte vanlig förrän efter andra världskriget som en följd av den ökade specialiseringen.
Peer review systemet är synnerligen viktigt för vetenskapens integritet och kvalitet.
Tanken är att insänt material skall ges en opartisk bedömning och att en rättvis selektion av de
bästa bidragen skall ske, d.v.s. ett fungerande filter för forskningen.
Det har utsatts för en hel del kritik och man försöker hela tiden förbättra det.
Nackdelar man nämnt i fråga om konventionella peer-reviewtidskrifter är:
- de sakkunniga (peer-reviewers) är anonyma för författaren
- osäkerhet om prioritet (många kopior i omlopp)
- stöld av intellektuell egendom
- reviewer bias (partiskhet)
- risk för korruption
- processen dokumenteras ej
- bakvänd ordning; review kommer före publicering
Det senare skulle kunna avhjälpas av elektronisk publicering som förutom att eliminera fördröjning av
publicering också möjliggör dialog, s.k. open peer review, där andra forskarkollegor öppet kan diskutera
arbetet innan det eventuellt certifieras. Detta system ger enligt sina anhängare
en bättre och mer kritiskt granskande grupp än den enskilde referenten och kan bli ett äkta demokratiskt
system I elektroniska tidskrifter är det vanligt att skilja på publicering och certifiering.
Publicering är datum och tidpunkt som arbetet lagts tillgängligt online och review och certifiering kommer efteråt.
Författarens förstfödslorätt (prioritet) etableras genom en exakt publikationstidsangivelse.
Artikeln är efter publicering öppen för kommentarer, som kontinuerligt bifogas, s.k. open peer review :
en period av interakivitet med forskarkollegor. Först därefter beslutar redaktören om artikeln skall
accepteras för certifiering.
Varianter av dessa nya publiceringsmodeller finns bl.a. på Linköpings universitet där man med universitetsbiblioteket
som samarbetspartner etablerat Linköping University Electronic Press.
Den sakkunnigbedömning som sker i samband med anslagsgivning, s.k. grant peer review,
skiljer sig från övriga peer reviews i att den inte är blind utan ofta baseras på tidigare
meriter och på handledare/professor och institution.
Hur ser en vetenskaplig tidskriftsartikel ut?
Uppbyggnad och struktur varierar mellan olika ämnesområden. Ofta rekommmenderas formuläret IMRAD:
Introduction, Materials & methods, Results and Discussion). IMRAD ställer dessa frågor till upphovsmannen:
- Varför undersökte du detta (Introduktion)?
- Hur gjorde du (Material och metod)?
- Vilket Resultat fick du?
- Vad betyder det (Diskussion)?
Se exempel på en artikel ur databasen Medline.
|
AU (Author)
|
Ismail-K, Murray-R-M, Wheeler-M-J, O-Keane-V. |
|
IN (Institutional affiliation)
|
Maudsley Hospital, Department of Psychological Medicine, King's
College School of Medicine and Dentistry, London.
|
|
TI (Title)
|
The dexamethasone suppression test in schizophrenia.
|
|
SO (Source)
|
Psychol-Med 1998 Mar, VOL: 28 (2), P: 311-7, ISSN: 0033-2917.
|
|
AB (Abstract)
|
BACKGROUND: Cortisol non-suppression following the dexamethasone
suppression test (DST) has been found to a variable extent in
schizophrenia. The aetiology is unclear but may be related to
depression or negative symptoms. METHODS: The DST was administered to
64 patients with DSM-IV schizophrenia. All patients were screened for
DSM-IV major depression and rated on the Hamilton Rating Scale for
Depression (HRSD), Scale for Assessment of Negative Symptoms (SANS)
and the Brief Psychiatric Rating Scale (BPRS). RESULTS: DSM-IV
criteria for major depression was fulfilled by 36% of the patients
and 42% of patients had a history of parasuicide. Four patients had
undetectable levels of dexamethasone and were excluded from the
endocrine analyses. Only one remaining patient had a cortisol level
above the cut-off point (> 138 nmol/l), indicating escape from
dexamethasone suppression. The post-dexamethasone cortisol level
correlated significantly with HRSD and BPRS scores but not with the
SANS. The SANS and HRSD scores were not correlated, but they were
independently correlated with the BPRS score. CONCLUSIONS: In
contrast to some other work, rates of dexamethasone non-suppression
were very low; together with the high rates of depression, this
suggests that depression in schizophrenia may have a different
neuroendocrine profile from major depressive disorders. Failure to
measure dexamethasone levels can be misleading. Author.
|
|
Till en artikel hör också en litteraturförteckning som skrivs enligt givna regler och ofta ett
sammandrag (abstract) skrivet av författaren. Även detta bör vara strukturerat med rubriker enligt ovan.
Som författare till artikeln bör endast anges de som på olika sätt aktivt bidragit till forskningsprojektet.
Ordningsföljden mellan namnen bör vara sådan att den som aktivt har dragit lasset anges först och den som är
gruppens ansvarige (och aktive) ledare nämns sist. Det är viktigt att ge rätt person meritvärdet för rättvis
allokering av framtida forskningsresurser.
Institutionsadressen bör alltid anges på ett klart och entydigt sätt.
Titeln är mycket viktig och bör ge en klar bild av vad artikeln handlar om. Numera söker man litteratur i stora
databaser och titlarna/rubrikerna är det som scannas och på basis av dessa väljer man de artiklar man läser.
Vetenskapliga kvalitetskriterier
Vetenskaplig tyngd har traditionellt värderats genom mått som publikationsvolym, externa medel, medlemsskap i lärda
sällskap, tilldelning av vetenskapliga priser o.dyl. S.k. peer review (sakkunnigbedömning) har trots
vissa nackdelar varit den mest accepterade bedömningen. På senare tid har man emellertid även i Sverige börjat diskutera
och använda andra, objektivt mätbara kvalitetskriterier, s.k. bibliometriska metoder, impact factors och citeringsanalys.
Impact Factor (IF) är ett mått på hur ofta en genomsnittlig artikel i en viss tidskrift citerats under ett
givet år. IF beräknas som relationen mellan citeringar och publicerade citeringsbara artiklar.
Listor över IF för de tidskrifter som täcks av Science Citation Index publiceras årligen av ISI som
Journal Citation Reports (JCR), tillgänglig som databas vid Lunds universitet.
Användningen av IF när det gäller att uppskatta vetenskaplig kvalitet har blivit mycket omdiskuterad och
många felkällor finns.
Nästa avsnitt:
C. Att söka vetenskaplig information
|
Självstudier på nätet - här kan du själv lära dig
att söka information